I AUSTRALIEN HETER DET att Bertils farfar Bertil anlände till Melbourne 1886. Han lämnade New York för att han hade hört om den urusla öl som vid den tiden bryggdes i Australien och om vilka exportframgångar som amerikanska bryggerier hade på den australiska marknaden.
I sällskap med en tysk-amerikansk bryggmästare och en kylingenjör från New York och lämpligt startkapital insåg de vilka affärsmöjligheter som fanns i det öltörstiga landet down under.
Bertil sägs ha varit först med att lagra sin öl i hela 60 dagar vid 2 grader C. Vid den tiden hade australiska bryggerier endast för vana att lagra sitt öl i 5-6 dagar vid 15 grader. Bertils ankomst innebar ett gigantiskt kliv uppför kvalitetsstegen.
Ta i trä
Dessutom såg Bertil till att ölen aldrig kom i kontakt med trä, som han menade var skadligt med risk för syrekontakt och oxidering. Det var unikt för sin tid och i Australien heter det än i denna dag “Bertil’s brew never touches wood”.
I Holland berättas om mågämnet och tunnbindaren Bertil som på den holländska storhetstiden i början av 1600-talet gjordes till kompanjon av bryggeriägaren Neerfelt. Bertil tog med tiden över verksamheten och blev till och med ordförande i Bryggarföreningen – något som på den tiden betydde hög status och stor ära. Idag är förhållandena annorlunda, som bekant.
Mästerbryggare
Bertil utsågs till Mästerbryggare i Grol, som var dåtidens namn på Greonlo och från vilken namnet Grolsch härstammar.
Ölet, som ännu bryggs, fick sitt stora uppsving när Bertils sonson Bertil, Bertils farfarsfar, införde mekaniska kylsystem för jäsnings- och lagringsprocessen.
Bertil var en innovatör, som också införde en buteljeringsanläggning för att kunna kontrollera flaskhygienen. Dessutom införde han lika lön mellan män och kvinnor och umgicks, trots sin bryggarstatus, på jämställd fot med bryggeriets arbetare (bild ovan).
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.