Stadgeskolan

Som den uppmärksamme läsaren har kunnat uppmärksamma har föreningens stadgar uppmärksammats i ett antal uppmärksammade artiklar.

Om tillägg

I den första delen, lågstadiet, beskrevs hur föreningens stadgar, vår kanon och rättesnöre, i motsats till flertalet religioners dito, är synnerligen levande och förändras över tid och efter behov. Stadgeskrivaren, Ankaret, ger ofta dessa stadgetillägg namn efter den medlem vars beteende föranlett dem. 

Stadgeskolan 1 – Tilläggen

Om rätt tid

Den påföljande delen, på mellanstadienivå, handlade om att lära sig kalender och klocka. Enligt stadgarna har föreningen möten vid lämpliga tillfällen. På sedvanligt tillkrånglat manér gavs uttrycket numismatisk innebörd. Givet föreningens demografi föranleder detta viss förvirring.

Stadgeskolan 2 – När är tiden den rätta?

Om sommarfröjder

Del tre, högstadiekursen, handlade om att föreningens med lemmar understundom plägar ägna sig åt årstidsbunden utlevnad – och i vissa fall skördito. Ur stadgesynpunkt är detta fullt tillåtet, ja man kan med visst fog hävda att stadgarna inte bara stöder, utan uppmanar till sådant.

Stadgeskolan 3 – Sommarens fröjder

Om tofflande

Delar av stadgarna riktas till med lemmar med särskilda behov, som det heter på nysvenska. En nyhetsartikel föranledde ett påtalat behov av stadgekompletteringar avseende så kallat tofflande.

Om tofflande

Sedan artikeln ursprungligen infördes på Bertils bästa sidor (de du läser i detta nu) har stadgarna mycket riktigt kompletterats i sagda avseende:

Föreningens göranden och låtanden är angelägnast av alla dito. Att välja sin domesticerades dito före föreningens dito, s.k. tofflande, är inte tillåtet och beivras – företrädesvis genom publik åthutning eller stening ute på gården alternativt kastration, stensnitt, åderlåtning, starrstick eller trepanation (av Il Dottore). (Lex Fumadoris)

Om åldrande

Avsnittet om Pensionärsverksamheten har kompletterats med tydligare anvisningar om skålandet för pensionatet:

II.VII I överensstämmelse med föreningens syfte och med Vikings nåde har föreningens åldermän – f n Fumadoren, Vivören och Viking – rätt till pensionärsrabatt. Utöver nyttoväxter såsom Humulus lupulus (humle) och Cannabis sativa (hampa) består rabatten av reciprokt tionde i anslutning till förtäring av genom jäsning förädlat vatten, malt och humle vid föreningens möten. Det betyder i korthet (vilket oftast är ett mycket torftigare sätt att uttrycka saken) att de får den 11:e ölen gratis. I samband med inträdandet i detta stånd initieras ett särskilt ceremoniel: Utöver den traditionsenliga skålen för Bertil, utbringar yngsten  vid varje möte en dito för pensionatet. Med yngsten avses föreningens senast födde. Vidare förses medlemmens porträtt med ett rött band, symboliserande den glädje som finns i att ostört kunna ägna sig de viktigare sakerna i livet.

Även avsnittet som försöker bevisa att det faktiskt går att ersätta Viking, hade förtydligats på motsvarande sätt:

IV.I Styrelsen består av lämpligt antal personer, valda på lämpligt sätt. Viking leder våra möten (och allt annat som kräver ledning). Skulle Viking, mot all förmodan och vilket Gud förbjude, vara indisponerad, leds mötet av äldsten. Med äldsten avses föreningens förstfödde.