Septembermötet avlöpte utan allvarligare incidenter. Viking svingade klubban med ackuratess. Vivören noterade så pennan glödde. Oreraren arbetade hårt för att föreningen skulle vara fulltalig, d v s sluddrande. Kryzzet förberedde ett senare skioptikonvisande. Allt var med andra ord som vanligt.
Fruarna smygläser
Under Ankarets egna punkt diskuterades framförallt vilken roll Bertils bästa sidor (de nu just nu läser) har för den domesticerade medlemmen. Betydelse inte minst för deras respektive, skulle det visa sig.
– Jag är starkt tveksam till att introducera begreppet tofflande i vår vokabulär, menade GPS, med hänvisning till en tidigare artikel på dessa sidor. Väck inte den björn som sover, säger jag bara.
Ankaret försvarade sig med emfas, och det återstår att se vilka stadgemässiga konsekvenser det får.
Tête-à-tête
Punghållarens information om det ekonomiska läget (i världen och här hemma där vi bor) skedde som vanligt stadgeenligt i förbigående. Men inte utan kommentarer denna gång.
– I förbigående kan inte betyda på armslängds avstånd, hävdade Fumadoren.
För att öka tydligheten föreslog han att redovisningen skulle vara närmare och intimare och aningen mer fullödig.
– Tête-à-tête, tycker jag vore lämpligt, inte minst med tanke på kvällens tema.
Uttrycket tilltalade Kryzzet, alliterationens altmeister, storligen.
– Föreningens förkärlek för fisförnäma formuleringar fulländas, framhöll han.
Menyn avtäckt
Nu kan även den franskinspirerade menyn avslöjas. En echaufferad församling spisade kråset på dessa rätter.