Septembermötets tema har äntligen nått redaktörens öron. Kryzzet, sägs ha meddelat övriga i kocklaget, Opponenten och Idolen, att mötestemat är Kontrapunkt. Mot bakgrund av läsförståelsenivån i kocklaget innehöll meddelandet även en förklarande fortsättning.
— Kontrapunkt betyder egentligen sammanflätning (i musikstycke) av två eller flera stämmor så att de i stor utsträckning behåller sin självständighet i melodi och rytm, berättar Kryzzet. I min tappning som tema motsvarar det sammanflätning (av meny) av två eller flera rätter så att de i stor utsträckning behåller sin självständighet i smak och upplevelse.
Polyfoni
Redaktören för Bertils bästa sidor (de du läser i detta nu) är motvilligt imponerad av hur kocklaget tänker sig bemästra polyfoniska menykompositioner. Nästan alla klassiska menyer kan ju sägas ha betydande inslag av kontrapunktik jämfört med de flesta mera folkliga och populära dito. Fredagstacon är ett exempel på det senare.
— Jag ser fram emot att få uppleva hur menyn får rätterna att hänga samman både lodrätt (ifråga om smak) och vågrätt (över den tid upplevelsen tar), säger Ceremonimästaren i en kommentar, och fortsätter:
— Kontrapunkt i egentlig mening är när kocken tänker menyn linjärt, som ett strukturerat spel mellan rätterna, i minst lika hög grad som en följd av samstämda smakpaletter eller en enda genomgående arom med eller utan kryddor, och låter den mångfald och extra djupdimension det kan tillföra bli en bärande del av upplevelsen.
Semantik
Inom områdena litteraturvetenskap och semantik används ordet kontrapunkt för en teknik som författare ibland använder. Med denna teknik vänder författaren ”upp och ner” på sin berättelse genom att skriva något som helt ändrar läsarens tolkning av och förståelse av berättelsen.
I den välkända sången ”Just one more dance”, är kvinnan ointresserad av att hennes man är sjuk, ända till hon får reda på att hennes man är död, och testamentet skall läsas upp, då blir hon plötsligt intresserad – ett plötsligt ombyte, en kontrapunkt i sången.
— Jag har själv, många, många, gånger stött på kvinnlig ombytlighet, berättar Sven Drufva. Och att vara kontrapunktiskt kanon har vi ju alla upplevt nån gång.
Mer om detta och inte minst om när Bertil deltog i klassikern Musikfrågan Kontrapunkt (bilden ovan) en annan gång. Och naturligtvis kan vi förvänta oss kommentarer från föreningens tautologiska triad, Oreraren, Opponenten och Piskatore…
Oreraren säger
Så sant
Oreraren säger
Glöm inte trångföring (eller stretto som mina italienska vänner kallar det): man gör samma sak, men kommer in snabbare – med bara en halvrätt eller ett par tuggor emellan – så att effekten blir att man pratar med mat i munnen.
Piskatore säger
Nu pratar du i nattmössan. Retrograd inversion är det som gäller: man tar menyn både baklänges och uppochner.
Opponenten säger
Struntprat, Det enda som skulle tillföra något vore retrograd kontrapunktik: man äter menyn baklänges.
Oreraren säger
Den totala kontralinjens påstående
Ett axiom ????
Piskatore säger
Nej, det hade varit mycket intressantare med ett resonemang om diminution: man äter snabbare (fast då bör förstås andra rätter kanske balansera med långsammare tuggor).
Oreraren säger
Jag hade förväntat mig en ingående diskussion om augmentation: man äter långsammare. Över detta kan så andra aromer göra snabbare rörelser. En vanlig användning är när en rätt ska planas ut mot en ståtlig avslutning.