Det hör inte till vanligheterna att kommande mötestema undandrar sig insikten hos redaktören för Bertils bästa sidor (de du läser i detta nu). Allra minst när redaktören och kocklagschefen är samme med lem. Förklaringen denna månad är en sällsynt blandning av hörselhallucinationer, vanföreställningar och förändrad verklighetsuppfattning, parat med ett flertal vistelser på andra kontinenter.
— Det är inte så lätt att få ihop det, berättar Ankaret (kocklagschefen) för Ankaret (redaktören). Och alldeles när man lyckats få ihop det förändras ens verklighetsuppfattning.
Nåväl, temat för oktobermötet lär enligt en närstående källa vara Den ryska extrembuddhismen. Dessa radikala buddhistiska grupper, vars agerande får sitt bränsle av en nationalism bestående av både religiös tro och kultur, har sedan länge haft muslimer, protestantiska evangelikaler och pingstvänner som måltavlor, religiösa grupper som har betraktats som starka exponenter för proselytmakeri. På senare tid har de även börjat skjuta in sig på katolikerna.
— Jag är inte förvånad, säger P:r Pinus, väl insatt i inkråm och spridning av diverse irrläror. Det är ju sjävklart att den ryska folksjälen uppskattar människans uppvaknande ur okunskapens och lidandets mörker till befrielsens ljus – att lämna lidandet genom insikt. De försökte ju det både i februari och oktober 1917.
(Ryssland använde fram till 1918 sig av den julianska kalendern, till skillnad från den gregorianska kalendern som används idag. Detta är förklaringen till att “Februarirevolutionen” egentligen inträffade i mars och “Oktoberrevolutionen” i november, enligt den nutida kalendern. Red.anm. – för att hålla borta eventuella felfinnare).
Eftersom ingen annan religion betonar lidandet på samma sätt och ingen annan heller syftar till att utsläcka tron på och törsten efter den egna individualiteten, den egna tanken som föder lidande, kan närvarande med lemmar förvänta sig en särdeles stram middag på kollektivismens grund.
Det uppskattas alldeles särskilt av Kryzzet, föreningens ordförande och ex libris (f d läskunnig).
— Det här med att vi alla har en unik och evig själ är främmande inte bara för buddhismen utan även för mig. Jag behöver bara se mig om runt mötesbordet och möta de tomma stirrande blickarna hos med lemmarna för att begripa det. För att inte tala om de monotona ryckiga armrörelserna mot slutet av mötet.
Men buddhismen är därmed inte likgiltig för etik och moral. Tvärtom är det högsta syftet med det mänskliga livet innan nirvana inträder, att föra en så moraliskt högstående tillvaro som möjligt.
— I kristendomen leder moralen till ett liv i kärlek hos Gud, säger P:r Pinus i en avslutande kommentar. Det finns dom som tolkar mina mötespredikningar på det sättet, men i buddhismen tycks moralen vara ett mål i sig, tills dess att individen upplöst sig i nirvana. Precis som på våra möten.
Frid!
Jag hälsar med glädje denna nyfunna andlighet hos i alla fall någon med lem. Att försöka bidra med någon form av andliga värden hos denna i övrigt andefattiga församling är som Ni säkert kan förstå ett Sisyfosarbete. Nu tänds ett litet hopp om att sinnena ska öppnas lite på glänt för andra influenser än olika typer av destillat.
Väl mött!
Jag fattar nada, har och kommer alltid att förbli ateist
Så det så
ÄNTLIGEN!!
För första gången på Bertils Bästa Sidor får vi nöjet att läsa ett kristallklart och helt transparent inlägg som på ett beundransvärt sätt klarlägger och genomlyser de existentiella frågor som vi alla grubblar över.