Föreningsförvirring uppmärksammas inför majmötet

Som den uppmärksamme läsaren har kunnat uppmärksamma har föreningens stadgar uppmärksammats i ett antal uppmärksammade artiklar.

Om tillägg

I den första delen, lågstadiet, beskrevs hur föreningens stadgar, vår kanon och rättesnöre, i motsats till flertalet religioners dito, är synnerligen levande och förändras över tid och efter behov. Stadgeskrivaren, Ankaret, ger ofta dessa stadgetillägg namn efter den medlem vars beteende föranlett dem. 

Om rätt tid

Den påföljande delen, på mellanstadienivå, handlade om att lära sig kalender och klocka. Enligt stadgarna har föreningen möten vid lämpliga tillfällen. På sedvanligt tillkrånglat manér gavs uttrycket numismatisk innebörd. Givet föreningens demografi föranleder detta viss förvirring.

Om sommarfröjder

Del tre, högstadiekursen, handlade om att föreningens med lemmar understundom plägar ägna sig åt årstidsbunden utlevnad – och i vissa fall skördito. Ur stadgesynpunkt är detta fullt tillåtet, ja man kan med visst fog hävda att stadgarna inte bara stöder, utan uppmanar till sådant.

Om tofflande

Slutligen, den del som riktas till med lemmar med särskilda behov, som det heter på nysvenska. En nyhetsartikel föranledde ett påtalat behov av stadgekompletteringar avseende så kallat tofflande. Sedan artikeln ursprungligen infördes på Bertils bästa sidor (de du läser i detta nu) har stadgarna mycket riktigt kompletterats i sagda avseende:

Föreningens göranden och låtanden är angelägnast av alla dito. Att välja sin domesticerades dito före föreningens dito, s.k. tofflande, är inte tillåtet och beivras – företrädesvis genom publik åthutning eller stening ute på gården alternativt kastration, stensnitt, åderlåtning, starrstick eller trepanation (av Il Dottore). (Lex Fumadoris)

Om förvirring

Förvirring är ett centralt begrepp i föreningens verksamhet. Trots den uppmärksamhet som (se ovan) har ägnats stadgarna, synes uppmärksamheten inte ha varit tillfyllest. Inför majmötet utbröt nämligen en mejlväxling av sällan skådat slag:.

 

Vivören (27 april 2016 11:56): 

Hej!
Går ut i god tid med kallelse till nästkommande möte, med tanke på alla “måsten” som finns när våren nalkas, stugan, båten, m m och med en fundering på att mötet planerats (eller av misstag) lagts på Pingstafton?

Ankaret (27 april 2016 13:33):

Det är naturligtvis inget misstag: Stadgarna säger att våra möten infaller under andra lördagen i var månad med undantag för juli (då alla dagar tenderar bli lördagar), augusti (då den andra lördagen infaller den tredje lördagen) och december (då den andra lördagen infaller den första lördagen).

Stadgarna tar – tack och lov – inga hänsyn till datumförvirringen i den svenska kalendern, som gällde från 1 mars 1700 (11 mars 1700 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1700 enligt den julianska kalendern) till den 30 februari 1712 (11 mars 1712 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1712 enligt den julianska kalendern) var tio dagar efter den gregorianska kalendern och en dag före den julianska kalendern.

I november 1699 beslutades det att Sverige gradvis skulle anta den nya stilen (den svenska benämningen på den gregorianska kalendern för att undvika hänvisning till påvar) med början år 1700. Processen skulle gå till så att man tog bort skottdagen under elva skottår, för att på så sätt gradvis närma sig den gregorianska kalendern under en period av 40 år och en dag. Enligt planen skippades skottdagen år 1700, men på grund av att stora nordiska kriget utbröt vid samma tid glömde man sedan bort att ta bort skottdagen 1704 och 1708.

I januari 1711 beslutade kungen, Karl XII, att Sverige skulle ge upp och gå tillbaka till den gamla stilen (den julianska kalendern). En extra dag lades in efter 29 februari 1712 (vilken alltså blev den 30 februari) och på så sätt kom Sverige dagen därpå, den 1 mars 1712, på nytt i fas med den julianska kalendern. Först 1753, ett år efter Storbritannien, skulle Sverige definitivt övergå till den gregorianska kalendern genom att 17 februari följdes av 1 mars.

Kalenderbytena kan leda till viss förvirring när vi daterar händelser i andra länder vid en tid när det andra landet följde en annan kalender. Till exempel utbröt oktoberrevolutionen i Ryssland den 7 november 1917 enligt svensk (gregoriansk) tidräkning, men den 25 oktober enligt rysk (juliansk) tidräkning. Påsken, och de helgdagar som är knutna till den, har firats vid olika tidpunkter i Sverige och andra länder beroende på kalenderbytena. Men också beroende på att Sverige under åren 1740-1844 avvek från de regler som fastställts vid kyrkomötet år 325 i Nicaea. I Sverige använde man under dessa år den astronomiskt bestämda vårdagjämningen och fullmånen.

Vad gäller årsdagar (jubileer och födelsedagar) för händelser före ett kalenderbyte bör dessa efter kalenderbytet normalt förläggas till samma kalenderdatum som de skett. Även om det har försvunnit dagar, så räknas tiden mellan två identiska datum som ett helt antal år. De borttagna dagarna är till sin natur borttagna skottdagar, och det är inte brukligt att t.ex. flytta födelsedagsfirande till annan dag när det är skottår.

Sven Drufva (27 april 2016 13:41):

Jobbar inte du på dagarna?

Opponenten (27 april 2016 14:49):

Det där var ju ytterst klargörande! Mer sånt.

Punghållaren (27 april 2016 17:32):

Jag håller med Ankaret, tror jag.

Kryzzet (27 april 2016 19:03):

Måste hålla med, inga misstag här inte. Möjligen ett litet… men viktigt…

Borde inte stadgarna reglera med-lemmars närvaroplikt och någon form av påföljd för de som ofta bryter mot närvaroplikten! Ett rimligt straff som var brukligt förr (nu när vi ändå är inne på 1700-tal) var offentlig stening.

Någon som yrkar bifall?

Opponenten (28 april 2016 11:36):

Jag håller med Punghållaren, tror jag?

TinTin (28 april 2016 14:26):

Jag antar att jag håller med Opponenten, tror jag?

Opponenten (28 april 2016 16:01):

Känner mig förvirrad. Skulle vi inte kunna ha ett kortare lunchmöte så att vi kan utreda vad det är vi håller med varandra om?

Oreraren (28 april 2016 17:37):

Vem fan skall man hålla med (Pastor Jansson)?

Opponenten (28 april 2016 17:39):

Oreraren, du kan väl hålla med mig när jag väl har kommit fram till vilken fråga jag egentligen menar? Borde vara klart efter lunchmötet.

P:r Pinus (2 maj 2016 13:00)

Frid bröder!

Det enda jag kan hålla med om är behovet av ett lunchmöte. Vilket datum detta möte ska ske (efter vilken kalender) skulle vi helt enkelt kunna diskutera över en öl. Tidpunkten för ölen skulle man samma dag kunna datera till ”idag”. Allt för att undvika förvirring.

Ja ja, vi säger väl det. Under tiden snurrar detta på skivtallriken: