Idag uppmärksammar Bertils bästa sidor (de du läser i detta nu) föreningens förmedlare av livets goda, Munskänken.
Att vara munskänk är ett maktpåliggande värv. I äldre tider var det en person som hade tillsyn över dryckesvarorna, avsmakade dem och skänkte i åt gästerna.
Det var en förtroendepost vid de kungliga hoven. På grund av den ständiga fruktan för komplotter och intriger måste en munskänk vara helt pålitlig. Han var ansvarig för att skydda sin herre från att bli förgiftad och ibland var han tvungen att dricka av den (kredensa) innan den serverades.
Munskänken vann ofta sin herres tillgivenhet vilket även kunde ge honom en ställning med stort inflytande.
– Det är precis likadant i föreningen, säger Viking, apropos föreningens densammes högtidsdag. Jag känner mig trygg när jag vet att någon testar dryckerna innan jag för dem till munnen. Ibland hinner Munskänken till och med smutta före de andra medlemmarna.
Munskänken har dessutom till uppgift att skapa trivsel i lokalen, bl a genom att dra upp de stora (de verkligt stora) och övergripande riktlinjerna för kojans inredning och utformning. Likt sina föregångare i äldre tider tar han initiativ till studieresor samt provsmakningar och inköp till dessa.
– I likhet med en berömd munskänk i antikens Iran, profeten Nehemja, är han också Världsbildsansvarig, d v s avgör tvister om vad som egentligen tillhör livets goda samt vårt förhållande till omvärlden (exkl krig, skatter, skola, sjukvård och omsorgen om de äldre, vilket andra medlemmar i föreningen tror sig kunna bättre).
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.