Bertils bästa sidor (de du läser i detta nu) ansluter sig ofta och gärna till Frihetstidens (1718-1772) vitterhetsideal genom att sprida bildning och kunskap till folket. Majmötets kocklag bjöd omedvetet in till ytterligare en sådan kunskapsresa när efterforskningar i de högre spionromantiska sfärerna blottlade maj månads tema: Pythagoras sats i inre produktrum.
– Sedan jag skaffat mig en sån där padda, är Wikipedia min favoritläsning i sängen, berättar kocklagets nestor, Kryzzet. Jag har alltid velat kunna räkna, och när jag nu till slut kom fram till bokstaven P, klarnade allt.
Det Kryzzet har i åtanke är Wiki-definitionen:
Inom linjär algebra kan Pythagoras sats generaliseras till trianglar i inre produktrum av godtycklig dimensionalitet. Ett inre produktrum är ett vektorrum som besitter en inre produkt; Den inre produkten mäter ‘vinklar’ mellan vektorrummets element. Ett inre produktrum är även ett normerat rum, vars norm är given av den inre produkten.
– Och, tillägger Kryzzet, det verkar ju helt klart handla om oss, vårt klubbrum och det vi gör!
Kocklaget har tryckt upp en meny med de matematiska förklaringarna och formlerna bakom lördagens rätter. Trianglar och cylindrar, ja till och med ortogonala vektorer – vilket inte är så snuskigt som det låter. Tyvärr, Sven Drufva (och Pythagoras sats har inte heller något att göra med det du först tänkte på, P:r Pinus).
Filosof, framför allt
Men åter till kunskapsresan. Pythagoras var inte bara en matematiker utan också, och kanske främst, en filosof.
Filosofi , från grekiskans philosophía, kärlek till visdom, handlar om att kritiskt studera de mest grundläggande frågorna. “Vad är kunskap?”, “Vad är sanning?”, “Har människor och djur värde och är de i så fall lika eller olika?”, “Vad är tid?” är frågor som ställs inom filosofin.
Inte olikt uttrycket “Finns det någon verklighet utanför mina tankar?”, som föreningens lingvale fantom, Oreraren, brukar utbrista i anslutning till kaffet och konjaken.
Matematiken kan man ta på
Matematiken har en annan ansats till problemlösning, en abstrakt och generell, vetenskaplig sådan. Abstrakt för att den frigjort sig från problemens konkreta ursprung och generell för att den är tillämpbar i ett stort antal områden.
– Jag pratar hellre om kvantitativa relationer och rumsliga strukturer i den verkliga världen, säger en av föreningens ingeniora medlemmar, Fumadoren. Tal, data, struktur, kvantiteter, rum och deras förhållanden. Entiteter i tid och rum, helt enkelt. Nåt annat tror jag inte på.
Lång, lång dagordning
Majtemat väcker således, i likhet med matematik, ontologiska och kunskapsteoretiska frågor skilda från vetenskapsteorin.
– Det är ju sånt som brukar diskuteras i de olika skolorna inom matematikfilosofin, säger Viking, som just sätter samman dagordningen för mötet. Jag tänkte låta med lemmarna vara föredragande i var och en.
- Platonismen eller realismen lär att matematiken existerar i sin egen värld, parallell med vår värld eller matematisk realism. Det blir en fråga för TinTin att reda ut.
- Eftersom formalismen lär att matematiken i grund och botten handlar om strängmanipulationer, passar det bra att P:r Pinus tar ton igen.
- Logicismen lär att matematik är detsamma som logik och kan härledas från denna. På den punkten kommer Punghållaren att presentera ett antal synvändor.
- Konstruktivismen och intuitionismen anser att bara matematiska begrepp som explicit kan konstrueras tillhör och skall studeras inom matematiken. En självklar fråga för GPS, en annan av föreningens ingeniora med lemmar.
- Kognitiva teorier ser matematiken som en intern funktion i det mänskliga medvetandet, och en naturlig följd av vår perceptiva förmåga. Om detta nära samband med ölbryggning kommer Vivören att berätta.
- Slutligen kommer Båtsman att berätta om den socialkonstruktivistiska skolan, vilken anser att matematiken skall betraktas som ett socialt fenomen, en del av samhället.
Katakres
Det är alltså bäddat för ett långt, förvirrat möte i katakresens tecken.
Det blir som vanligt, med andra ord, avslutar Köksceremonimästaren. Som alla vet är ju katakres när man ologiskt blandar ihop ord, uttryck eller bilder, vare sig man är medveten om det eller inte. Min favorit är Refaat El-Sayeds “Här ligger en gravad hund”.
Lämna ett svar
Du måste vara inloggad för att publicera en kommentar.