Februarimötet närmar sig. Kocklaget – Köksceremonimästaren, Punghållaren och Sven Drufva – samt servitörerna – Kryzzet, Vivören, Oreraren och Munskänken – förefaller ha förfallit till de enkla utvägarnas väg ut ur måltidstematikens dilemma.
Tematiska tongångar
Som bekant kräver stadgarna att vid intagande av måltid gäller att måltiden ska vara intagande. Stadgarna kräver dels att måltidens tematik ska förmedlas till de intagande; dels att återbruk – i vilken form det vara må – ska undvikas.
Med tematik avses i stadgarna att de i måltiden ingående komponenterna ska tillhöra en gemensam geografisk eller kulturell krets, alternativt vara sammanbundna av en gemensam smakpalett (förklaringen nödvändiggjord av föreningens demografi – tematik är ett sparsamt förekommande uttryck i den svenska folkskolan).
Februarimötet förvirrar
T är som bekant den tjugonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet. Vad döljer sig då bakom februarimötets tema? Handlar det om måttenheten för magnetiskt flöde? Nationalitetsbeteckningen för motorfordon från Thailand? Beteckningen för diesellok i det svenska litterasystemet för järnvägsfordon? Internationella fonetiska alfabetets symbol för tonlös alveolar klusil?
– Temat är T, säger Köksceremonimästaren.
– T som i Te, tillägger Punghållaren.
– Nä, T som i The, invänder Sven Drufva, som har bruschat upp engelskan på ett antal semesterorter de senaste åren.
Kan månne servitören Kryzzet (som enligt hittills obekräftade men tillförlitliga uppgifter lyckats tränga sig in i kocklaget) ha påverkat? Till det latinska alfabetet kom ju bokstaven T från det grekiska alfabetets “tau”, som i sin tur härstammar från den feniciska bokstaven “taw”, som ursprungligen föreställde ett kryss.
Mysteriet tätnar. Den som lever får te, som man brukar säga.
Under tiden snurrar detta på skivtallriken:
Kommer